inivassen

Nu drar det ihop sig till en "firarhelg", På fredag startar då äntligen det officiella firandet av föreningens 100 år. Då är ett urval av tidigare kolonister inbjudna tillsammans med andra prominenta gäster. Det är de kolonister som sålt sina stugor under de senaste fem åren som har bjudits in. Dagen bjuder på mingel med snittar och lite övriga aktiviteter.

En av dessa aktiviteter lär vara att få besöka en av kolonins praktträdgårdar, kanske den "präktigaste" om jag får avgöra. Det är Kajsa och Tore Josefsson som har en egen variant av öppen trädgård redan på fredag. Den officella dagen för öppen trädgård är annars söndagen den 12:e augusti. 

  

 

 Visst finns det plats för odling hos Josefssons också - lika generöst!   

Ann-Britt Höglund, Mosstorp, Lindrågen. En av de trädgårdsentusiaster som hade plantor till försäljning på koloniområdet idag. Enligt Karlstads Trädgårdssällskaps program så kommer Ann-Britt att visa upp sin egen parklika trädgård i Ulvsby den 12 juni.

 

I solsken och ihärdig blåst besökte så inivassen många trädgårdsintresserade årets första växtmarknad på koloniområdet på Kroppkärr idag. Det är Trädgårdsamatörerna Värmland som anordnar försäljning hos oss kolonister och det brukar bli två växtmarknader under året, en nu på försommaren och en på hösten. Karlstads kolonträdgårdsförening ordnar egna aktiviteter i samband med detta. Kaffeserveringen vid Sjögården är det självklara och idag serverades det nygräddade våfflor till kaffet för dem som vill ha det. Jag tror minsann att det blev mycket att göra för festkommittén idag!
Försäljning av korv och Svante Norders skänkta vykort bidrog också till dagens förtjänst, förstås.


Inger Winberg, stuga 105, var en av dem som såg till att vi andra fick möjlighet att köpa gott kaffe med hembakt bröd eller våfflor.

Själv så hade jag ansvaret för ett loppisbord, där priserna inte var prutbara. Tio kronor var den genomgående prissättningen.. och alla kunde faktiskt fynda med anledning av detta. Trots det så fanns det prutnissar ... Ja, föreningen fick iallafall in 575 kronor, som lär behövas till vin eller vatten detta jubileumsår.

Det är inte bara växter som dyker upp på Trädgårdsamatörernas bord utan som här, där Åsa och Göran från Kil säljer sina "Dekorationer för inom- och utomhusbruk".


  

Nu ser vi fram emot höstens tänkta växtmarknad som äger rum den 18 augusti, då koloniföreningen också planerar aktiviteter i jubileumsårets tecken.

På det första styrelsemötet den 24 januari 1957 planerades kommande årsmöte. Möjligen kan tidigare erfarenheter ha gjort att styrelsen ville styra upp årsmötet; ”mötet skall taga sin början kl 17.00 och om möjligt skall förhandlingarna vara klara till kl 20.00 då kaffet kommer att serveras, vidare beslutades att engagera en drag­spe­lare samt om möjligt få en film särskilt lämpad för barnen.”

Svea Johnsson framförde förslag om att försök skulle göras att få en busslinje vilken passerade förbi koloniområdena på såväl Sundsta som Kroppkärr. På årsmötet den 23 mars rapporterade ordförande Julius Andersson att han hade varit i kontakt med direktören för bussbolaget, som hade lovat att ta frågan under övervägande.

På styrelsemötet den 24 januari beslutades att kontakta Televerket och undersöka möjligheterna att få en telefon till Kroppkärrs koloniområde. Efter att ha inhämtat information från Televerket om indragning av telefoner på koloniområ­dena beslutade årsmötet att några telefoner ej skulle indragas på grund av de alltför höga kostnaderna.

Vidare tog Svea Johnsson upp frågan om elljus på toaletterna i ekonomibyggnaden på Kroppkärrsområdet. Kassören hade till årsmötet tagit reda på kostnaden härför, och det visade sig att den skulle uppgå till omkring 1 400–1 500 kr (16 732-17 928 kr). Årsmötet beslutade att uppskjuta frågan åtminstone ännu ett år.

Många ärenden diskuterades på årsmötet den 23 mars. Arbetsplikten skulle slopas och styrelsen skulle istället anlita folk mot en skälig ersättning.

En studieresa med buss skulle arrangeras, varavid föreningen skulle bidra med 200 kr (2 390 kr). Under sommaren skulle man anordna några amerikanska lotterier, där vinsten skulle gå till den planerade bussresan.

Två flaggstänger skulle köpas in och sättas upp, en på Sundstaområdet och en på Kroppkärrs­området. Styrelsen fick i uppdrag att lämna in en ansökan till ”Bestyrel­sen för Svenska flaggans dag” om att få en flagga. Om inte detta lyckades så skulle man köpa in två stycken. På styrelsemötet den 20 maj informerade ordföranden att han varit i kontakt med flaggkommittén, som hade meddelat att föreningen inte kunde få någon flagga detta år, men att föreningen skulle lämna in en ny ansökan för 1959. Den 6 juni 1959 överläm­nades en svensk flagga som gåva till Karlstads Koloniträdgårdsförening. Samma år beställdes från Greta Zachau´s Flaggfabrik i Stockholm en flagga, som kostade 400 kr (4 781 kr) plus fraktkostnad 1,70 (20 kr).

För representation under året bestämde årsmötet ett belopp på 100 kr (1 195 kr).

Årsmötesprotokollet avslutades med följande text:

”Tiden var inne för den trevliga näringen och kaffet och doppet förtärdes med god smak. Under kaffet passade man på att inviga förbundets nya sångbok, varvid det visade sig att kolonisterna förutom sin kärlek till jorden, även är ett sjungande folk, till ackompanjemang av dragspelsmusik sjöngs flera sånger. Senare under kvällen, alltmedan dansen tråddes med liv och lust av både gammal och ung, passade fruarna Frick och S. Larsson på att fresta med lottköp, dels på en blombukett och dels på en stilig fruktkorg som skänkts av fröken Svea Johnsson och varav behållningen skulle gå till den förut under kvällen beslutade välfägnanden under en kommande studie­resa per buss. Senare på kvällen bjöd koloniföreningen på varm korv och dricka. Utdelningen av detta sköttes av Julius själv, dagen till ära skrudad till korvgubbe av den mera fryntliga sorten. Ingen glädje varar dock beständigt, tiden var inne att bryta upp och man skildes åt med förhoppningen att snart åter få råkas ute på kolonin för att där som förut förena såväl nytta som nöje vid bearbetning av den goda jorden.”

På styrelsemötet den 17 april fick ordförande Julius Andersson i uppdrag att under­söka om en kolonistuga på Sundstaområdet var försåld eller uthyrd. Mötet beslutade även att på anslagstavlorna anslå att det var förbjudet att försälja och överlåta arren­derätten utan att styrelsen hade godkänt en nytillträdande kolonist samt att det var förbjudet att hyra ut stugan.

Ordföranden och sekreteraren hade varit i kontakt med representant för Folkparker­nas varuförmedling och köpt in en tombola. Om det visade sig att staden även detta år skulle ta skatt på tombolalotterna, skulle försäljarna av desamma ta hand om frågan, då dessa ansåg det vara i strid mot bestämmelserna angående försäljning av tombolalotter.

Ordföranden rapporterade på styrelsemötet den 20 maj att Konsul Meier till koloni­föreningen skänkt järnbalkar för flaggstångsstativ till de båda koloniområ­dena. Mötet beslutade att skicka ett tack till Konsuln för visad vänlighet.

Ett sandlass till en sandlåda för barnen på Kroppkärrsområdet skulle anskaffas. Sekreteraren hade varit i kontakt med Stadsträdgårdsmästaren för att på Sundsta­områ­det få fälla några träd. Stadsträdgårdsmästaren vägrade bestämt att ge sitt tillstånd till någon trädfällning.

Att sälja sin kolonistuga och sakna fast boende kunde ställa till problem. På styrelse­mötet den 11 juni behandlade man en stugförsäljning, där den nye ägaren hade gett löfte till den förre ägaren att denne skulle få ha kvar stugan fram till hösten eftersom han saknade bostad. Styrelsen meddelade den förre ägaren, som var med på mötet, att stugorna enligt stadgarna inte fick hyras ut och att han därför måste flytta ut senast den 14 juni 1957.

Ett möte med Kroppkärrskolonisterna hölls den 22 juni. Sekreterare Arne Bromér, som ledde mötet, inledde med att påminna mötesdeltagarna att ”för ekonomins skull vore det önskvärt att en del arbeten utförs gratis. Främst var det frågan om omarbet­ning av komposthögen samt kalkning av densamma och uppstädning av de allmänna områdena.” Mötets beslut blev att frivilliga krafter skulle anlitas för dessa arbetsupp­gifter.

Beträffande städning av toaletterna åtog sig Elvira Andersson detta uppdrag mot en ersättning av 5 kr per vecka (60 kr).

Frågan om anordnandet av en lekplats för barnen på det allmänna området togs upp till behandling. Ett sandlass hade styrelsen tidigare godkänt. Önskemål om lekutrust­ning, som framkom under mötet, hänsköts till årsmötet 1958. Mötet beslutade dock att om möjligheter gavs, redan samma sommar, på frivillighetens väg, få till stånd lite lekattiraljer. ”Ty som Bromé uttryckte sig är det väl meningen att vi skall göra något för barnen och inte bara jaga bort dem från respektive tomter. Om dom har någonstans att hålla till är detta väl bättre än att dom skall hålla till på tomterna med risk för oväsen vid ev. skadegörelse.”

Istället för en svensk flagga diskuterades att försöka få en egen med föreningens emblem. Om inte föreningen gick med på att erlägga hela kostnaden skulle man försöka göra en frivillig uttaxering av medel till flagga bland kolonister­na på Kroppkärrsområdet.

Beträffande rensningen av gångar vid respektive tomter hade denna skötts mindre bra. Skriftlig uppmaning skulle skickas till dem som inte hade utfört rensning.

Rapport från extramötet på Kroppkärrsområdet lämnades på styrelsemötet den 16 juli. Två kolonister, som styrelsen godkände, hade anmält att de kunde ansvara för utförandet av arbetena på de allmänna ytorna på Kroppkärrsområdet mot en årlig ersättning av 75 kr (896 kr).

Ersättning till dem som hade utfört arbete åt föreningen beslutades på styrelsemötet den 19 augusti. Till dem, vilka till höstfesten hade sysslat med utläggning av dans­banan och uppsättning av flaggstängerna, betalades en summa av 155,50 kr (1 859 kr). Till de kolonister, som hade utfört besprutning av fruktträd på Sundstakolonin, utbetalades 240 kr ( 2 868 kr) för 80 arbetstimmar.

Kassören fick fria händer att införskaffa nödvändigt material för iordningställan­det av en blivande expedition på Kroppkärrsområdet.

Planerna på utflykten till någon annan koloniförening inhiberades till sommaren 1958, eftersom tiden redan var så långt framskriden.

På styrelsemötet den 24 september togs Gösta Lindgrens muntliga begäran upp om att få utdrag av årsmötesprotokollet, då han inte ansåg att rätt förfaringssätt hade tillämpats vid val av revisorer. Lindgren hade själv varit närvarande på årsmötet och då inte anmärkt på valet och inte heller reserverat sig mot detta, varför styrelsen inte ansåg att det fanns anledning till utskrift av något utdrag. På styrelse­mötet den 22 oktober togs frågan upp på nytt. Enligt koloniföre­ningens stadgar § 10 hade Lindgren rätt att få utdrag om han inkom med en skriftlig anhållan.

Staketfrågan runt koloniområdet på Kroppkärr var uppe på styrelsens sam­man­­träde den 22 oktober. Ordförande Julius Andersson hade haft ytterligare samtal med drätselkammarens ordförande Axel Karlsson. Karlsson å sin sida hade kontaktat Fastighetschef Hadar Grude, som hade meddelat att arbetet var bortlämnat på entre­prenad.

I verksamhetsberättelsen för 1957 skrev styrelsen: ”Under det gångna året har koloni­s­terna, trots den regniga sommaren, ådagalagt sitt vanliga intresse vid skötseln av sina täppor.” […] ”Kolonifesten hölls programenligt den 3 augusti och vädrets makter var för kvällen nådiga mot kolonisterna. 1 783 inträden såldes, dessa inbringa­de en summa av 3 322 kr (39 704 kr). Serveringen var för året utarrenderad, och i likhet med förgående år slutsåldes tombolan som gav ett netto av 593,85 kr (7 098 kr).”  […] ”Då det enligt meddelande från stadens myndigheter under året som nu börjat, kom­mer att bli flyttning av återstoden av Sundstakolonin, kommer förhandlingar med stadens myndigheter att föras om uppläggande och förflyttning till nytt område.

Styrelsen kommer att göra sitt bästa för att kolonisterna som nu måste lämna den torva dom under en mångfald år brukat, skall få så bra som möjligt på det nya områ­det, men önskar styrelsen också att kolonisterna själva genom idoghet och samarbete hjälper styrelsen att göra flyttningen så smärtfri som möjligt.”

Utdrag ur insändare från vår förening i tidningen Koloniträdgården november 1957

För att om möjligt ytterligare stimulera intresset för koloniträdgårdsrörelsen i vårt land, vill vi kolonister i ”Solstan” i och med införandet av denna artikel försöka få till stånd en diskussion om aktuella och kommande problem för oss kolonister.

Tyvärr kära vänner, har ”Solstan” den gångna sommaren inte gjort skäl för namnet många dagar. Som sagt någon sol har vi den gångna sommaren inte haft någon överflöd på, istället regn och åter regn ”usch”. En fördel har det ju förstås varit med all nederbörden, vi har inte behövt ta fram vattenslangarna många gånger, utan har det väl tvärt om nästan blivit för mycket av det goda.

För tre år sedan fick ett 20-tal av våra äldre kolonister, visserligen med välvillig ekonomisk hjälp av staden, men för många med tungt hjärta, lämna det område de under ett 40-tal år odlat upp och brukat. Det nya området har ett idealiskt läge just i ytterområdet till staden, med fina bussförbindelser m.m. Området har på de förflut­na åren förvandlats till oigenkännlighet, stugor har vuxit upp, träd och buskar har vuxit till sig, ekonomibyggnad har uppförts, vattenledningar har framdragits och för de yngre kolonisterna har en lekplats iordningställts. Fortfarande finns det av de äldre flyttade kolonisterna en del kverulanter, men vi hoppas att i och med den nya täppan växer till sig, även dessa skall bli tillfreds.

Vi nämnde i början av denna artikel möjligheterna till en diskussion koloniföre­ningarna emellan om olika pro­blem. Vi vill därför genast kasta en liten brandfackla, dels för att få till stånd en diskussion, dels för att den kategori kolonister vilka här avses skall få en tankestäl­lare beträffande den så ofta omdiskuterade solidariteten. Nåväl, till saken, vi efterlyser ett lämpligt recept att komma till rätta med koloni­sterna, beträffande utförandet av de gemensamma arbeten som alltid funnits och som väl alltid kommer att finnas på ett koloni­område. Vi har försökt med vissa timmars arbetsplikt, varvid istället för arbete en viss summa fick betalas av de kolonister vilka inte önskade utföra arbete, följden blev, att allden­stund denna summa var ganska lågt tilltagen, dom flesta inte gjorde sig något omak med arbete, utan istället inbetalade dom stipulerade penningarna, med arbetet, ja det får styrelsen ordna, inga bekymmer i den vägen.

Dessutom har vi prövat att annat system, nämligen så, att vid säsongens början, kan de vilka under sommaren önskar utföra arbete anmäla detta till styrelsen, därefter för­de­las de olika arbetena mellan arbetsvilliga och ett pris för varje arbete bestäm­mes. Tyvärr har inte heller detta system givit önskat resultat, visserligen finns det kolonister som är intresserade, men det stora flertalet visar endast intresse på våren då det beslutas om vilka arbeten som skall utföras under den kommande som­ma­ren, när det sen blir aktuellt att arbetena skall påbörjas, ja då finns det mäng­der med svep­skäl för att kunna hålla sig undan, vad blir följden, jo om inte allting skall gå i botten måste de valda styrelsemedlemmarna själva ta itu med åtminstone det vikti­gaste, men klagomålen på än det ena än det andra strömmar in, varför blir inte det gjort, eller så här beslutades inte på årsmötet att i sommar skulle det eller det göras. Vad är anledningen till detta dåliga intresse hos medlemmarna, har det verkliga intre­sset för kolonirörelsen helt försvunnit, har den goda kamratandan och solida­ritets­känslan helt blåst bort.”

På styrelsemötet den 27 maj 1942 fick styrelsen rapport om att det hade varit mycket arbete med vattenledningen som under vintern hade frusit sönder. Några medlemmar hade svarat för reparationsarbetet och ersättning för arbetet skulle utgå.

Frågan om konstgödning togs upp till behandling. Den konsulent, som styrelsen varit i kontakt med, hade ju framhållit värdet av denna metod. Under krigsåren var det inte självklart att få tillgång till allt. En ledamot tog kontakt med Kristidsnämnden för att höra sig för om behov av licens för konstgödning. Styrelsen beslutade på sitt sammanträde den 29 augusti att man skulle lämna in en licensansökan.

I styrelsens verksamhetsberättelse för 1942 kunde man läsa följande: ”Under det gångna året har arbetet bedrivits med mycket stort intresse av medlemmarna. Samtliga lotter har varit brukade och i stort sett mycket väl skötta. Skörden kan betecknas såsom mycket god för rotfrukter och grönsaker, men mindre god för frukt.  Det frivilliga arbetet, som under året utförts, har bland annat bestått i uppsnyggning av parken. Dessutom har ett staket uppsatts till skydd vid en lott i närheten av festplatsen.”

Föreningen hade deltagit i en av Västra Värmlands Fruktodlareförening anordnad utställning i Stadsträdgården, varvid Koloniträdgårdsföreningens monter erhållit ett ”2:dra hedersdiplom”. Höstfesten hölls den15 augusti och den kontanta behållningen av festen blev 1 043,43 kr (19 877 kr).